Rail Baltica och SMGS/CIM-dokumentation: vad som förändras, när och varför det spelar roll nu

Rail Baltica är det största järnvägsinfrastrukturprojektet i Baltikums historia: 870 km ny, elektrifierad järnväg med europeisk standard (1 435 mm) från Tallinn till den polska gränsen, som kopplar samman Estland, Lettland och Litauen med resten av det europeiska järnvägsnätet. Projektet värderas till omkring 23,8 miljarder euro, till stor del finansierat genom EU:s Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Var byggandet faktiskt står

Den första, kommersiellt mest relevanta sträckan — Sektion 1, mellan Polen och Litauen (110 km) — beräknas vara klar under perioden 2026–2028. Det är den första tidpunkten då linjen över huvud taget kommer att ge något kommersiellt värde. De återstående två sektionerna (Litauen–Lettland och Lettland–Estland) är planerade betydligt senare, under perioden 2029–2035.

I mitten av 2026 var omkring 43 % av huvudlinjen i fas 1 byggklar, med över 4 miljarder euro i EU-finansiering redan säkrad. Det här är verkligt, pågående byggande — inte en pappersplan — men fortfarande långt ifrån full drift.

Varför detta spelar roll för din SMGS-/CIM-dokumentation

Baltikum är för närvarande den enda platsen i Europa som samtidigt kör två olika järnvägsspårviddsstandarder — den sovjetiska 1 520 mm-spårvidden (används under SMGS-systemet) och den europeiska 1 435 mm-spårvidden (används under CIM). Varje sändning som korsar mellan dessa system måste passera en spårviddsomlastningspunkt, där antingen vagnen byts eller hjulen byts ut.

Rail Baltica eliminerar inte detta dubbla system snabbt — den lägger till en ny korridor med europeisk standard vid sidan av det befintliga 1 520 mm-nätet, i stället för att ersätta det. Det innebär att båda systemen kommer att fortsätta köra parallellt i flera år, sannolikt ett årtionde, och nya omlastningspunkter (till exempel den planerade knutpunkten i Salaspils, Lettland) kommer att komplettera, inte ersätta, det befintliga nätet.

Vad detta praktiskt innebär för en speditör just nu

• På kort sikt (2026–2028) — förändringen påverkar bara den specifika sträckan Polen–Litauen. Går ditt gods inte just den rutten finns det ännu ingen direkt påverkan på dokumentationen.
• På medellång sikt — när nya omlastningspunkter tas i drift kommer din SMGS-/CIM-dokumentation att innehålla nya platser som måste kännas igen och hanteras korrekt.
• Värt att bevaka, inte värt att skynda på processförändringar nu — infrastruktur som fortfarande byggs kräver inga akuta åtgärder, men den kräver medvetenhet om att förändring är på väg.

Vårt tillvägagångssätt

Vår järnvägsmodul stödjer redan i dag båda de baltiska standarderna, inklusive befintliga spårviddsomlastningspunkter. När Rail Balticas första sträckor tas i verklig drift och nya, bekräftade omlastningsknutpunkter uppstår, uppdaterar vi listan över stödda punkter för att spegla verklig infrastrukturstatus, inte planer på papper.