Kvittningsförbudet i avtalet

En överdebitering kan vara funnen, bekräftad i siffror och ändå inte användbar på det sätt som vore naturligt — genom avdrag från samma transportörs nästa faktura. Det gör ett enda avtalsvillkor.

Vad villkoret gör med kassaflödet

Ett kvittningsförbud innebär att hela fakturabeloppet ska betalas och kravet framställas separat. Pengarna lämnar nu och kommer tillbaka — om de kommer tillbaka — senare och efter ett eget förfarande.

Skillnaden är inte bara bokföringsmässig. Så länge beloppet finns hos er är förhandlingsläget ett; när det är betalt ett annat. Därför väger detta villkor ofta tyngre än det pris som faktiskt förhandlades.

Tre svar, inte två

Att läsa avtalet ger ett av tre resultat: kvittning är klart tillåten, klart förbjuden, eller den berörs inte alls. Det tredje är inte detsamma som det andra, och rapporten anger det också så — „inte fastställt“, inte „förbjudet“.

Detta är ingen formalitet. Saknas villkoret följer svaret av tillämplig lag och omständigheterna, och det är en fråga för ert juridiska ombud. Om vi visade ett sådant fall som „förbjudet“ skulle vi ta bort en möjlighet som avtalet inte tog bort.

När frågan gäller villkoret självt

Om villkoret inte bara begränsar kvittning utan också berör dröjsmålsränta ställer rapporten en fråga enligt artikel 7 i direktiv 2011/7 — om bestämmelsen är uppenbart oskälig och om den är verkställbar enligt tillämplig nationell rätt. Det är en fråga för ett juridiskt ombud, framlagd med ordagrant citat; villkorets giltighet bedömer vi inte.

Vilken formulering ni kan begära

Om avtalet omförhandlas räcker en sats:

Kunden har rätt att kvitta befogade fakturakrav mot belopp som ska betalas.