Ett skriftligt krav avbryter preskriptionen — men bara det första

En preskriptionstid är inte bara väntan. Den går att avbryta, och det är en av konventionens mest användbara bestämmelser.

Så fungerar det

Artikel 32.2 i CMR-konventionen: ett skriftligt krav avbryter preskriptionstidens löpande fram till den dag då fraktföraren skriftligen avvisar kravet och återsänder de handlingar som bifogats det.

Om en del av kravet medges löper tiden vidare endast för den omtvistade delen.

Den praktiska betydelsen är stor: även om en tvist drar ut över ett år löper tiden inte under den tiden.

Tre villkor som är lätta att missa

Kravet måste vara skriftligt. Ett telefonsamtal eller en muntlig överenskommelse avbryter inte tidens löpande.

Avbrottet upphör först vid ett skriftligt avvisande med återsändande av handlingarna. Avvisar fraktföraren muntligen eller återsänder han inte handlingarna fortsätter avbrottet formellt — men det skapar en osäkerhet som ni får bevisa.

Bevisbördan ligger på den som åberopar avbrottet. Både mottagandet av kravet, svaret och återsändandet av handlingarna måste kunna styrkas. Sättet att skicka måste därför lämna ett spår.

Den viktigaste begränsningen

Endast det första kravet avbryter tiden. Senare krav på samma grund avbryter den inte.

Det betyder att envisa upprepningar inte hjälper. Har det första kravet avvisats löper klockan igen, och ett andra likalydande krav stoppar den inte.

Den praktiska slutsatsen: det första kravet måste utformas omsorgsfullt. Det är inte bara ett anspråk — det är den enda mekanism ni har för att stoppa klockan.

Vad man ska spara

En kopia av kravet med datum. Bevis på avsändandet. Fraktförarens svar. Och bevis på att handlingarna återsänts eller inte återsänts.

Allt detta behövs inte i dag, utan den dag frågan om tiden uppkommer — oftast ett år senare eller mer.

Och ytterligare en detalj

Förlängning av preskriptionstiden och avbrytande av den regleras av lagen i den domstol där talan väcks.

Det skapar olikheter. I Italien gör avbrottsåtgärder enligt nationell rätt det möjligt att framställa krav även efter ett år. I andra stater tillämpas regeln strängare.

Den verkliga tiden beror därför inte bara på konventionen utan också på var tvisten skulle prövas.